Kanyini

Regnbågsormen
rörde upp storm och översvämningar
för samhörigheten försvann

Jag bländades av det synliga
och gömde mig för
skuggorna

Min själ vilsen
utan platsen under
stjärnorna
där allt är harmoni

Jag glömde sången
och drömspåren
till evighetens
dimension

De som korsar landet
där själar gror och ger samma
oändliga kärlek som de
får
tillbaka
och mina rötter
löstes upp

Det kosmos Nornor vävt
där Drömtiden
och längesedan är nu
men i morgon
likaså

Min längtan finns där
mina drömmar bor

Där tiden står stilla
men ändå går

När drömmarna talar till mig
från Drömtiden

blir universum
min själ
och jag är
alla dimensioner

***