
En näktergal
sjöng så ljuvligt vackert
och gjorde allsköns
konster
att kejsaren och hans män
blev alldeles
betagna
Men kejsare
vill alltid ha mera
skönhet och
makt
så den lilla fågeln
blev snart
lämnad
för något
som glittrade
mera
Han kunde aldrig förstå
att hur vackert
han än sjöng
med hela
sin underbart vackra
själ
förblev han fångad
i en bur
eftersom till ytan
var han ju ändå
rätt
oansenlig
***